Singel - kul eller hemskt?
Vad tror ni?
jag blir så trött på frasen "ställer för höga krav", i vilket sammanhang den än förekommer. 'för höga' i förhållande till vad? 'för höga' i förhållande till vem?
Jag tycker att det är upp till var och en att fundera över vad som är rimliga krav på sig själv och andra och vad som är för höga krav. vi är trots allt ganska många som har högre krav på oss själva än vi klarar av att leva upp till och det skapar stress. Lägger vi krav på en partner som den inte klarar att leva upp till är det självklart inte bra för relationen. Men som sagt, det är väl upp till var och en att bestämma vad som är rimliga krav.
Visst finns det en risk med att ha för höga krav, men jag tror nog precis tvärtom att många fler idag väljer att ha BRA förhållanden. Det var nog mer vanligt att bara ha "någon" förut. Idag så väljer vi kanske mer medvetet vad vi vill ha istället för att ta den som stöter på oss? Och Bör vi inte ha höga krav på den vi kanske ska leva med resten av livet? Sen tror jag att samhällets syn på singelskap är mer accepterat idag och det är inget "fel" på samma sätt som det ansågs vara förut. Det är min åsikt iaf :)
Jag är villig att hålla med "blommaland" helt i frågan. Visst det finns de som vill vara singlar men så finns det de som inte vill vara det men som kanske på "omtänksamma" vänners "förslag" inte för den sakens skull vill vara med någon bara för att man vill vara i ett förhållande. Och det är mycket som måste stämma, men ärligt talat, varför får singlar som VILL ha en partner, alltid höra fraser som: "du har så höga krav" eller "prova nätet - det funkar för alla andra". Nätet är bra för man kan bygga upp en drömbild av sig själv om hur man är, eller vad man tror att en ev partner eftersöker för egenskaper hos en, men det är sällan eller aldrig ärligt. Skillnaden mot att träffa någon öga mot öga är väl att man kanske lite lättare kan bedöma personen som står framför en. På nätet råkar man ofta ut för människor som förställer sig med annat foto mm. Har vänner som ofta föreslår att man bara ska gå fram till nån de pekar ut, men på frågan om de själva skulle kunna tänka sig att göra likandant med den person de just föreslagit en, så säger de NEJ och orsaken? Jo, att det inte är deras typ! Nej, men varför skulle det vara min typ då? De tjejer som lever i "parförhållanden" och är osäkra på sig själva eller sin relation vill oftast inte ha en singeltjejkompis eftersom de oftast är ett hot mot de som lever i ett förhållande!
jag känner igen det som Magica skriver. Folk säger att jag är för kräsen. då brukar jag fråga om de är ihop med sin partner bara för att de inte varit kräsna... eller om de tycker att jag inte skulle vart så kräsen och inte dumpat han som visade sig ha alkoholproblem....
Jag läste just artikeln från DN ...och visst är det så.
Man undrar är man inte god nog för någon?
Sen det härmed nätet...det är ju som en teaterscen...men kan vara VEM som helst...ingen vet ju! Men sedan om man talar med en under ett längre tag...flera dagar...och sedan träffas och då visar det sig att den man hade pratat med,,,FINNS inte...och han fattar inte vad jag menar....Och dagen efter får man ett sms...Tack för visat intresse!!.....Vad det en lägenhetsvisning/jobbannons.....Jag hade träffat dagen innan!!
Det är inte lätt!
Frågan borde väl oxå vara....Måste man ha en parrelation? Kan en människa inte vara helt frisk och kry utan en annan fast partner?! Varför tycker man synd om de som inte har en relation.....Märkligt igentligen!!
