Är bloggande terapi?
Ja, det började som en sorts terapi för mig...
jag skrev om min utbrändhet. Många har läst och känt igen sig. Och fått hopp om att det faktiskt går att bli frisk igen.
Nu bloggar jag om allt mellan himmel och jord. Utbrändheten har jag blivit frisk från.
Jag tror absolut att det är terapi. Och det är de bloggarna som blir populära, för att personen just då går igenom någonting som gör att han eller hon skriver engagerat, inlevelsefullt och så att man vill läsa det.
Jag tycker det är jättevanligt att personer antingen lägger ner sina bloggar när de gått igenom det de behövde blogga om - provrörsförsök, sjukdomar, skilsmässor, livskriser - eller börjar blogga mycket mer sällan (och dessutom oftast inte alls lika intressant längre...)
Min blogg har varit/är definitivt terapi. Jag känner att nu när jag är på väg ut ur min utbrändhet är jag inte längre säker på om jag vill fortsätta min blogg med samma innehåll.
Men när allt var som mörkast då var bloggen min räddningslina.
Det är absolut terapi för mig. Har alltid skrivit när jag behövt få ut känslor som bubblat i mig.
Varvat med allt möjligt annat skriver jag nu om en extrem oro, och det är skönt att skriva av sig.
Det kan det absolut vara för skrivandet kan vara som terapi.. men för min del så har det också varit ett sätt att återigen börja lyssna på mina egna tankar och värderingar och att hitta tillbaka till skrivglädjen.
Liv
Min blogg har helt klart varit och är fortfarande terapi för mig. Här kan jag helt öppet och personligt skriva vad jag vill om hur jag känner och tänker.
Jag har bloggen som en av mina livlinor....
Mvh Gunilla Karlsson
Men det värsta är att jag vet ett par kvinnor som bloggat under sin sjusksrivning för utbrändhet och utmattning som blivit kontaktade av FK (pga tips fr ngn) och starkt ifrågasatta. Kan man blogga kan man jobba. Kanske sant men för dessa två kvinnor blev det förtvivlat kaos.
Ja, absolut jag bloggar mycket på min hemsida om allt mellan himmel & jord. Det har blivit en slags livlina för mig som jag absolut inte skulle vilja vara utan.
Många uppskattar min blogg, får dagliga bekräftelser på att blogginläggen alltid tilltalar ngn, & de som ej är intresserade stänger bara ner sidan.
M.v.h Maggan
min blogg är min terapi..där skriver jag från hjärtat på gott och ont..
Har träffat många underbara vänner som gått igenom liknande och vi kan ge varandra stöd..
