Melankoli gör dig levande!
Att vara lycklig och glad har blivit nästan obligatoriskt i dag. Om du är ledsen eller nere betraktas du misstänksamt som någon med fel attityd. Vi har blivit lurade att tro att man måste vara lycklig jämt, skriver amerikanen Eric G Wilson i boken Against happiness - in praise of melancholy. Men att motsatserna behövs handlar en artikel i senaste PS! om. Det är härligare att dricka om du är törstig, härligare att möta din älskade om du längtat och att skratta när du varit ledsen. Och visst uppskattar vi nordbor ljuset mer än dem som badar i ljus året om?
Det är ofta smärta och missnöje som driver oss framåt, som får oss att utvecklas och bli kreativa. Det är förstås inte den totalt förlamade depressionen som gör oss gott, utan mer det där lite vemodiga ledsna som vi kan vila i ett tag - varje fall om vi inte är så förtvivlat rädda för att hamna där. Lycka är inte frånvaro av problem, lycka är livet precis som det är, med glädje och sorg, skratt och gråt. Så - var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där... som poeten Erik Blomberg skrev.
Du har så rätt. Dikten du skriver om är en av mina favoriter. Här kommer hela:
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.
Det var insiktsfullt och bra! Jag tar till mig citatet.
Helt rätt. Efter att ha läst Pillret börjar jag mer och mer fundera på om det inte ligger några läkemedelsjättar bakom många av våra tolkningar. Sånt som egentligen är helt normalt utropas som onormalt och människor går till läkaren för att få medicin som de egentligen inte behöver. Det de egentligen befinner sig i är en ny fas av livet och livet går upp och ned.
