Tidningen PS!

Vill du ha en relation där ni lever länge tillsammans så ska kvinnor välja en rik man med hög social status, det förlänger nämligen hennes livslängd. Det skriver tidningen Du&Jobbet och hänvisar till svensk forskning. För att mannens livslängd ska öka ska han välja en högutbildad kvinna. Det tror forskarna beror på att kvinnor som är högutbildade äter bättre mat och följer hälsoråd, vilket smittar av sig på mannens livsstil. Att mannens inkomst spelar roll för kvinnors hälsa tror de beror på  att mannen av tradition står för större delen av familjens inkomst och därmed dess levnadsstandard. Jag har inte läst hela rapporten, men undrar ändå om denna tolkning verkligen
stämmer, den känns lite förlegad. Vad tror ni?

En skrikande naken nioårig flicka springer för att komma undan napalmbombernas eld. Brännskadad överlever hon trots allt. Och bilden på henne öppnade ögonen på många människor under Vietnamnkriget. Idag är Kim Phúc en kvinna på 46 år som arbetar för att hjälpa barn som blir offer i krig eller terrordåd. Idag intervjuas hon i DN. Klicka och läs här.
Det är en gripande artikel om en kvinna som lyckats komma förbi hat, bitterhet, ilska och sorg, för att nu känna tacksamhet över sitt liv. Hon har accepterat sitt öde och förlåtit, berättar hon. Hon säger att händelsen har gjort henne ödmjuk. När hon nu ser bilden på sig själv som liten tänker hon att allt är möjligt. Om hon kunde få ett bra liv, ja, då kan alla klara det.
Texten ger hopp. Människans psyke har en fantastisk läkeförmåga trots allt!
Läs också mitt inlägg om unga kvinnors hälsa här!

Helena Norberg och Marie Krabbsjö vann biljetter till seminariet med Robin Sharma som var i fredags i Göteborg. De var väldigt glada och nöjda! Robin Sharma pratade om att Leda utan en titel - alltså att ta kontroll och ansvar över sitt eget liv och sin egen lycka. Ett av de många råden han gav var att börja varje morgon med att fundera över hur just denna dag kan bli den bästa i ditt liv hittills och sedan sätta upp fem mål, fem saker, du kan göra för att din dag ska bli så bra. Han gav också många andra råd, verktyg och tankar som jag återkommer till. Biljetterna till seminariet lottades ut i förra PS!, då vi också hade med Robin Sharmas bok Munken som sålde sin Ferrari. Tidningen ligger ute några dagar till - så har du ännu inte köpt den - skynda fynda!

På allmänn begäran kommer här min krönika från PS! nummer 7 som finns i din butik nu!

Det låter ju inte direkt sammanhängande, sa en kvinna till mig på en middag härom kvällen, när jag berättade om mina olika yrken. Lite lätt nedlåtande, men jag kände igen kommentaren.
Jag har fått liknande synpunkter på min karriär flera gånger. De flesta har inte ens tyckt att jag haft någon karriär. Inte förrän jag fick ett chefsjobb, då hade jag plötsligt blivit framgångsrik i andras ögon.
Vi har en rätt enkelspårig syn på karriär. Att göra karriär är att klättra i hierarkin, få mer makt och tjäna mer pengar. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden. Ändå har jag påverkats av den, till och med tyckt själv att jag varit lite av en hoppjerka som aldrig kunnat bestämma mig. Ni hör ju hur det låter: först civilekonom med internationell inriktning, sedan journalist, sedan dramapedagog och improvisationsskådespelare och så lite psykologiutbildningar ovanpå det. Det hänger ju inte alls ihop. Det finns ingen röd tråd alls. Eller gör det?
Jag svarade kvinnan på middagen, att jag i det jobb jag har nu faktiskt har stor nytta av alla jobb och utbildningar jag har. Alla olika trådar har knutits ihop. Och det som verkade rörigt och veligt, visade sig vara perfekt för mig. Jag har faktiskt gjort karriär, men på mitt sätt.
Därför blev jag glad när läste artikeln om att hitta sin karriärtyp och få roligare på jobbet, i detta nummer. Forskare har kommit fram till det jag länge tyckt: Vi ser för snävt på karriärbegreppet, och det får folk att känna sig missnöjda på jobbet för att de inte passar in i mallen. Forskarna säger också att företag och organisationer missar en massa goda förmågor, eftersom de bara ser till drivkrafterna hos den traditionella karriärtypen. Alla vill inte ha högre lön och chefsbefattning som belöning. Frihet, fördjupning, projektledning eller omväxling kan vara lika åtråvärt.
Om företag och personalansvariga känner till dessa olika karriärtyper blir personalpolitiken bättre och människor mår bättre. Det tjänar företagen på. Då förlorar de inte kompetent personal som istället söker sig till företag som kan anpassa belöningar efter olika människors behov.
Den typ jag mest känner igen mig i är den episodiska. Vi drivs av oberoende och omväxling och byter ofta jobb. Vi mår bra av förändring och kan lätt anpassa oss. Vi vill helst av allt ha frihet och omväxlande uppgifter.
Nästa gång någon lite nedsättande kommenterar mina olika yrkesval kan jag nu berätta för dem att jag är en typisk episodiker. Hett eftertraktad på arbetsmarknaden, eftersom samhället behöver folk som är snabba, rörliga och lätt anpassar sig vid förändringar.
Ta reda på lite mer om dina drivkrafter på jobbet, du också. Då kanske ditt jobb både blir roligare och mer lustfyllt, nu när vi ska komma igång och jobba igen efter semestern.

Köp PS! och få boken Munken som sålde sin Ferrari på köpet! Robin Sharma gick själv från att vara stjärnadvokat till att bli coach, författare och föreläsare inom personlig utveckling. I boken berättar han om en annan (?) stjärnadvokat som efter en hjärtinfarkt försvinner för att sedan dyka upp efter tre år totalt förändrad efter att ha tillbringat tiden med visa kvinnor och män i Himalaya. I samtal med en vän berättar han om vad som är viktig i livet. Vad tror ni att det är? En Ferrari?
I tidningen lottar vi också ut två eftertraktade biljetter till ett heldagsseminarie med Robin Sharma själv i Göteborg den 11 september. Jag är också där...

Kan du stå upp för dig själv - eller biter du ihop, anpassar dig, tystnar eller viker undan? Vågar du komma med nya idéer, sticka ut och göra sådant som är lite annorlunda? Vågar du säga ifrån när någon behandlar dig eller andra illa? 

Ska jag leva som jag lär - så tar jag semester och stänger ner mobil, mail och blogg. Återhämtning behövs för att klara stress. Så nu ska jag återhämta mig ett tag.  Trevlig sommar! Hoppas ni får mycket vila, inspiration och livslust!

En sak är jag säker på. Det kommer inte regna för evigt. Även om det känns så just nu och därför bjuder jag på en solsång idag!

Vi ljuger i snitt fyra gånger per dag, visar forskning som Aftonbladet skriver om idag. De vita lögnerna är förstås vanligast som att säga att du mår bra, att det är kul att se någon eller att man ska höra av sig. Vanligast är att man ljuger för att verka lite bättre, eller att dela ut falska komplimanger. Men det kan också vara för att undvika jobbiga situationer. De berättar också att det är svårt att forska om lögner, eftersom folk ljuger när de svarar på forskarnas frågor också...
Själv har jag sagt - tack det är bara bra - fast jag är trött idag och inte alls känner mig särskilt pigg och är lite stressad. I morse klockan fyra var det nämligen några rådjur som behagade brunstbröla utanför mitt fönster. Det orkar man ju liksom inte berätta när någon ringer och bara frågar hur man mår för att sedan komma till sitt ärende. 
Vad har du ljugit om idag?

En underbar och kreativ helg har jag haft, med skrivande, vänner och livsnjutande. Båten har kommit i sjön och jag använde mig av en av de bästa julklappar jag fick: presentkort på storstädning! I fredags var två sympatiska kvinnor här och storstädade och putsade fönster. Underbart! Lite missade de, men det gör ingenting. Jag tänkte på ett buddistiskt visdomsord: Lycka är inte att söka efter det perfekta, utan att ha överseende med det operfekta.

Ibland tror jag vi lyssnar för mycket på dem som säger att det inte går, att det inte är möjligt, att det är för svårt eller vad det nu kan vara för annat begränsande vi säger åt andra - och oss själva. Jag hittade idag en historia om det på leapfrogs hemsida:
Det var en gång ett gäng grodungar som skulle arrangera en löptävling. Målet var att nå toppen av ett högt torn.
Många människor hade samlats för att heja på utövarna. Så gick starten.
Ingen av åskådarna trodde att grodungarna skulle klara av att nå upp till toppen på tornet.
Man hörde bara uttalanden som:
"Åh, så krävande!!!
De kommer säkert ALDRIG att nå fram."
"Inte en chans att lyckas, tornet är alltför högt!"
Grodungarna började ge upp, en efter en...
Med undantag av en, som raskt klättrade allt högre...
Folkmängden fortsatte att ropa:
"Det är alltför krävande!!! Ingen kan klara det!"
Ännu fler grodungar blev trötta och gav upp. Men en bara fortsatte allt högre upp...
HON ville helt enkelt inte ge upp! Till slut hade alla andra gett upp klättringen, bortsett från den grodan, som efter stor insats nådde toppen som den enda av dem! Nu ville naturligtvis de andra deltagarna veta hur hon egentligen gjort! En deltagare frågade grodan hur hon hade klarat av att utföra en sådan prestation och nå målet.
Då visade det sig att... Vinnaren var döv!!!!
Och lärdomen av denna historia är:
Lyssna aldrig till människor som har en tendens att alltid vara negativa och pessimistiska för de tar från Dig Dina vackraste drömmar och önskningar!

När du sjunger i kör blir du både mer avspänd och energisk. Stressforskaren Töres Theorell kommer nu ut med en bok Noter - om musik och hälsa som han berättar om i DN.  Han berättar att musik både stimulerar positiva stresshormoner och bidrar till ökad produktion av hormonet oxytycin, som skapar ”lugn och ro” i kroppen. De flesta som sjungit i kör eller hållt på med musik vet ju redan att detta stämmer. Att sjunga och spela gör en glad, lugn och energisk på en gång. Själv har jag sjungit i kör i princip hela livet. Det är otroligt uppiggande. Men nu var det några år sedan sist och jag letar en kör att sjunga i som passar in i livet i övrigt med heltidsjobb, barn och boende på landet. Så tills vidare sjunger jag hemma och i bilen. Och ibland vid matbordet. Som i går kväll när jag och min dotter plötsligt började sjunga mitt i middagen. Det har helt klart sina fördelar för humöret att ha en dotter som går på dans- och musikskola! Töres säger också att musik hjälper barn att utveckla sin emotionella förmåga - alltså att förstå och kunna uttrycka sina känslor. Att sjunga och spela med barnen är alltså en av de mest smarta saker man kan göra med sina barn.

Att bli av alla ursäkter som begränsar livet har jag nu skrivit om några gånger. Det är från boken Gör dig kvitt dina heliga kor av Camilo Cruz. Han skriver om alla ursäkter, bortförklaringar, svepskäl och annat vi använder för att inte riktigt göra det vi vill. Som att jag inte har tid, är för gammal, för outbildad, för tjock, för smal, för deppig, för otränad, eller inte har ork eller vad det nu kan vara. Flera av er har ju berättat här vad ni säger och brist på tid verkar ju vara en vanlig ursäkt. Och visst, vi har alla bara 24 timmar per dygn, men hur piroriterar vi tiden?
Det sista steget för att verligen bli kvitt ursäkterna så man istälet gör medvetena val och lever lite mer som man vill, handlar om att etablera nya beteendemönster. Man måste bestämma sig för några nya idéer och positiva beteenden som ersätter de gamla.
Så bestäm dig för något som gör att du tar itu med dina ursäkter istället för att älta dem om och om igen, så ingenting händer.  Så för varje ursäkt du har som begränsar dig - besluta dig för ett steg du ska ta för att bli av med ursäkten. Bestäm också hur du ska reagera när den kommer, så att du så fort den gamla ursäkten dyker upp kan avbryta den tanken direkt och säg något annat istället.

Och det är ju här det knepiga kommer. Det är inte alls särskilt svårt att vara medveten och känna sig själv. Det svåra är att agera och bryta mönster och vanor. Det kräver träning och du behöver vara snäll mot dig själv och inte ge upp.
Själv ska jag fundera på vilket steg jag ska ta för att komma igång med träningen igen. Det är ju konstigt, jag tycker inte jag har tid att få in den naturligt i vardagen. Men för ett år sen gick det ju utmärkt och så vitt jag vet hade inte dygnet fler timmar förra året...

Bilderna på Tina Ahlin i senaste numret är tagna på ett av mina favoritställen i Stockholm, Garden Bistro, som ligger i Sickla köpkvarter i Stockholm, Nacka. Där sitter man under glastak vid glasväggar i trädgårdsmiljö bland växter, god mat, läckra prylar och ibland till och med med fågelsång runt om. 

Idag kom nya PS! och det känns som ett härligt nummer. Tina Ahlin berättar väldigt öppenhjärtligt om sin oro och nojjor och hur hon hanterar det. Sedan intervjun tänker jag på henne när jag kör över Värmdöbron, en bro som utmanar Tinas höjdskräck varje gång hon ska åka in till stan. Musikern och trädgårdsexperten Tina var en ny bekantskap för mig och en väldigt sympatisk sådan. I varje mail hon skickar får jag små fina bilder och muntra tillrop.
En annan artikel handlar om hur man gör för att sluta skjuta upp saker och istället komma till skott. Och varför vi gör det.
Inför vårens alla fester och kalas - om du nu är en sån som blir bjuden på sånt - så får du en massa tips för att bli en bättre minglare. Det finns också en hel del goda råd om hur du kan tänka när livet inte riktigt blir som du tänkt dig. Som exempelvis om du är en festprisse men aldrig blir bjuden på fester. Som vanligt är det mycket ny forskning om psykologi och personlig utveckling.  Ett fullmatat nummer helt enkelt!

Nu har vi kommit till steg fyra i att bli av med dina ursäkter för att inte leva livet som du vill. Det tog lite tid eftersom jag tog mig rejält ledigt i vårsolen.  I förra steget skulle du skriva ner allt negativt som det för med sig när du låter dina ursäkter begränsa dig. Nu ska du istället göra en lista på allt positivt det skulle föra med sig om du gör dig av med dina ursäkter, eller om du gör dig av med dina heliga kor som författaren Camilo Cruz kallar det i sin bok. Om du exempelvis inte tränar med ursäkten att du inte har tid, så skriver du ner allt bra som skulle hända om du tränar. Det kan vara att du blir friskare, sover bättre, får mer energi, blir rörligare, gladare, går ner i vikt, snyggare, kan dansa, älska och leva som du vill. När du sedan ska genomföra din förändring och börja träna kan du läsa listan om eller när motivationen tryter. Detsamma gäller allt annat som du använder olika ursäkter för att inte göra. Lycka till! Jag lovar, denna lista är mycket roligare än den förra där du skulle skriva ner allt negativt det för med sig att låta dåliga ursäkter styra livet.

Har du fått koll på dina ursäkter för att inte leva livet fullt ut – och tagit reda på vilka föreställningar som ligger bakom dem? Det jag skrev om i tidigare inlägg om boken Gör dig kvitt dina heliga kor.  Då är det dags för steg 3 – att ta reda på vilket pris du betalar för att hålla fast vid dina ursäkter.
Gör en lista över alla negativa konsekvenser dina ursäkter för med sig i livet. Ofta är vi inte medvetna om vad våra uteblivna handlingar för med sig. Därför är vi inte heller tillräckligt motiverade för att göra en förändring. Syftet med denna kanske tuffa lista är att göra dig motiverad till förändring.
Själv borde jag exempelvis träna mer för att min rygg ska hålla efter en gammal skada. Men jag brukar säga att jag inte har tid. Vad för det med sig för mig:  jag kan inte riktigt göra allt jag vill eftersom jag har ont i ryggen, jag blir gnällig och trist när det gör ont och dessutom blir jag lite sur på mig själv att jag inte gör de där övningarna jag fått för att avhjälpa mina besvär. Det leder till självkritik och det är knappast bra vare sig för humöret eller hälsan. Ja, så där kan man fortsätta.
Författaren till boken uppmuntrar oss till att inte censurera i alla negativa konsekvenser våra ursäkter får i livet. Man måste inse på djupet vilka möjligheter man går miste om. Så skriv ärligt och läs sedan listan ordentligt, gång på gång och låt allt sjunka in. Tanken är inte att du ska bli deprimerad eller självkritisk. Utan att du ska förstå att du är ansvarig för ditt liv, att du kan göra andra val och därmed bestämma dig för att börja leva det liv det var meningen att du skulle leva. Goda avsikter hjälper inte – du måste fatta ett beslut och genomföra det, avslutar författaren Camilo Cruz detta steg. När du gjort detta kan du snart läsa om steg 4 som känns betydligt roligare ☺

Tintin är fortfarande nyfiken, skriver DN i dag i en puff för en intervju med Tintin Anderzon som fyller 45 år. Jag reagerar lite på rubriken. Är det konstigt att man fortfarande är nyfiken när man är 45 år? Eller ska man sluta med det, tycker den som satt rubriken? Eller är det så ovanligt att det är något att skriva om? Att vara nyfiken är  ren livsluft för mig. Utan nyfikenhet lever vi inte. Inte på riktigt. Så jag hoppas verkligen att varken jag eller någon annan någonsin slutar vara nyfiken, oavsett ålder.