Är det skadligt att vara positiv?

Vi har under många år haft en trend med positivt tänkande. Bara du tänker positivt och är glad så går allt bra. Du kan till och med bli frisk av positivt tänkande. Nu har den amerikanske journalisten Barbara Ehrenreich skrivit en kritiskt bok om fenomenent, som kommer på svenska i höst med titeln Gilla läget.

Det är bra att någon ifrågasätter den positiva trenden. Allt för mycket ansvar läggs på individen när allt handlar om hur vi tänker. Det kan också skuldbelägga sjuka människor när man hävdar att en sjukdom beror på att du inte tänkt tillräckligt positivt. Vi behöver människor som ifrågasätter och som använder sitt missnöje och sin ilska som en drivkraft för att förändra samhället.

Men tyvärr blir debatten ofta alltför svart och vit. Det har trots allt forskats mycket på hur vår inställning påverkar vår fysiska och psykiska hälsa och man vet idag att tillfrisknandet blir snabbare med ett mer optimistiskt sinnelag. Människor som är mer positiva upplever sig också som mer lyckliga än dem som är negativa.

Vi ska verkligen inte köpa allt prat om att tänka positivt. En sund balans mellan en positiv inställning till livet och sin egen förmåga att påverkar och ett kritiskt  tänkande och ifrågasättande och engagemang i samhällsfrågor är det bästa för att både må bra och få ett sundare samhälle.

Vad har du för erfarenhet att positivt tänkande – när har det hjälpt dig, när har det hindrat dig och när har det gjort dig förbannad? Skriv och berätta!

Optimismens falska profeter

Tänk positivt, skriker reklambudskapen. I USA har böcker om självhjälp blivit en miljardindustri. Journalisten Barbara Ehrenreich granskar ett fenomen som sprider sig även i Sverige.

Den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich blev världskändis efter att ha wallraffat som låglönearbetare i reportageboken ”Barskrapad”, där hon tvättade medelklassens toaletter och serverade flottiga hamburgare på diners. Hennes arbetskamrater var kvinnor som levde på snacks och bodde i husvagnar och klaustrofobiska lägenhetshotell.

Liksom Naomi Klein och Susan Faludi har Ehrenreich en extraordinär förmåga att gång på gång nosa upp viktiga fenomen och skapa debatt. I hennes nya bok, ”Bright-­sided”, i England under titeln ”Smile or Die”. ”How Positive Thinking Fooled America and the World”, adresserar hon USA:s tvångsmässiga optimism.

Ehrenreich beskriver en filosofi där positivt tänkande anses vara nyckeln till all framgång: en blomstrande karriär, den rätta livskamraten, ett liv i allmänt överflöd. Men genom historien har förändring ofta haft sin utgångspunkt i människors ilska, menar Ehrenreich. I ett tvångsmässigt leende samhälle tenderar vi att blunda för reella problem.

– Det förhindrar oss från att angripa riktiga hot, som den finansiella kollapsen och klimatkrisen, säger Ehrenreich från sitt hem i New Rochelle, New York.

Den positiva filosofin har blivit en stark trend bland de evangelikala kyrkorna. Och en hord av ”livscoacher”, predikanter och osorterade guruer hakade på. I kölvattnet har en miljardindustri vuxit fram med produkter som böcker, dvd, motivationstal och dyra seminarier.

Den bärande tesen i många av de bästsäljande amerikanska, engelska och en del av de svenska självhjälpsböckerna är att du bokstavligt talat kan tänka dig till lycka och framgång. Författarna skriver om ”attraktionens lag” och devisen lyder ”Name it and claim it”. I kapitlet ”The Years of Magical Thinkining” skriver Ehrenreich hur optimismens profeter åberopar ”vetenskapen” om vibrationer och magnetism och till och med en förvriden form av kvantfysik. I megabästsäljaren ”The Secret” från 2006 (först film, sen bok) var hemligheten att man kan föreställa sig att man blir känd och rik och – poff! – därför blir det.

Barbara Ehrenreich beskriver hur filosofin ingått en ohelig al­lians med amerikanska storföretag. En filosofi som lägger fokus på kons­ten att ackumulera pengar och prylar passar förstås bolagen som hand i handske. Dessutom erbjuder den en bakdörr när den ekonomiska kurvan pekar neråt: att bli av med jobbet är inte ett nederlag utan tvärtom en möjlighet till nya äventyr.

– Amerikanska företag använder sig flitigt av filosofins produkter och tjänster för att hantera sin personal i en tid när jobben sitter löst, säger Ehrenreich. En taktik som illustreras i den prisbelönta filmen ”Up in the air”, där George Clooney spelar ett konsultande avskedsproffs som sparkar folk med orden: ”Look at this as a new beginning!” eller ”Imagine waking up tomorrow with nothing. It’s kinda exhilarating, isn’t it?!”

Barbara Ehrenreichs personliga möte med den här kulturen var när hon 2001 drabbades av bröstcancer. Plötsligt befann hon sig i en värld av rosa nallebjörnar där folk pratade om cancern som en möjlighet att blomstra och hitta sig själv – kemoterapi kunde faktiskt ge huden en ny lyster – och blev du inte frisk berodde det antagligen på att du hade fel attityd.

För, och här ligger en annan av de stora nackdelarna med filosofin, om det är upp till individen att skapa sin egen lycka, vems fel är det då om klassresan, giftermålet eller tillfrisknandet uteblir? Just det, ditt eget.

Tror du att människor drar sig för att kritisera fenomenet av rädsla för att folk skulle säga ”men Gud, vilken cyniker du måste vara som kritiserar en filosofi baserad på optimism”?

– Nej, folk drar sig för att kritisera fenomenet av rädsla för att få sparken eller bli utfrysta av sina vänner.

Finns det någon gemensam nämnare för anhängarna, i form av klass, kön eller etnicitet?

– Nej, inte vad jag har kunnat se. Det är allt mellan höga chefer och fattiga människor som kommit i kontakt med filosofin genom sina kyrkor.

På The Daily Show frågar Jon Stewart dig om du tror att det ska bli en ”happiness crash”. Du hann aldrig svara. Vad tror du, är optimismen fortsatt på uppgång eller har folk börjat ifrågasätta fenomenet?

– Jag gör mitt bästa!