Sjung, spela och må bra!

När du sjunger i kör blir du både mer avspänd och energisk. Stressforskaren Töres Theorell kommer ut med en bok Noter – om musik och hälsa som han berättar om i DN.  Han berättar att musik både stimulerar positiva stresshormoner och bidrar till ökad produktion av hormonet oxytycin, som skapar ”lugn och ro” i kroppen. De flesta som sjungit i kör eller hållit på med musik vet ju redan att detta stämmer.

Att sjunga och spela gör en glad, lugn och energisk på en gång. Själv har jag sjungit i kör i princip hela livet. Det är otroligt uppiggande. Men nu var det några år sedan sist och jag letar en kör att sjunga i som passar in i livet i övrigt med heltidsjobb, barn och boende på landet. Så tills vidare sjunger jag hemma och i bilen. Och ibland vid matbordet. Som i går kväll när jag och min dotter plötsligt började sjunga mitt i middagen.

Det har helt klart sina fördelar för humöret att ha en dotter som går på dans- och musikskola! Töres säger också att musik hjälper barn att utveckla sin emotionella förmåga – alltså att förstå och kunna uttrycka sina känslor. Att sjunga och spela med barnen är alltså en av de mest smarta saker man kan göra med sina barn.

”Musiken stärker hälsan”

Professor Töres Theorell har bland annat undersökt hur musik, både när man lyssnar och när man spelar eller sjunger, ­påverkar kroppens immunsystem. Han spelar själv, här med sonen Jakob och hustrun Ann-Mari Lind Theorell.

Gå på en konsert med Bruce Springsteen och bli mindre stressad! Sjung i kör eller lyssna på en symfoni av ­Mozart och bli friskare! I en ny bok tar Töres Theorell upp sambanden mellan musikupplevelser och hur vi mår.

Om läkaren och professorn Töres Theorell hör ett stycke klassisk musik för fiol och piano blir han för det mesta väldigt lugn och avslappnad – och samtidigt stimulerad.

Hans mamma var konsertpianist och lärare på Musikhögskolan i Stockholm, och pappan en duktig amatörviolinist på gränsen till att bli professionell. Som liten pojke hade Töres Theorell ofta musik klingande i öronen, föräldrarna övade ofta när han skulle sova.

Varje gång han i dag hör en slinga från någon av det föräldrarna spelade upplever han den där sköna och mycket speciella trygghetskänslan.

– I dag finns det forskning som visar att fostret under den sista tredjedelen av graviditeten kan uppleva musik. När barnet är fött reagerar det extra starkt på rytmer som det fick ”lyssna” till redan under fosterlivet. Kanske känner jag mig trygg när jag lyssnar på vissa musikstycken eftersom jag fick höra dem redan innan jag föddes.

Som professor och chef för Statens institut för psykosocial miljömedicin i Stockholm studerade Töres Theorell under många år hur människan reagerar på stress. Mot bakgrund av sitt stora musikintresse har han ofta funderat över vad som händer när vi sjunger, spelar något instrument eller lyssnar när någon annan musicerar. Hur påverkas cirkulationen i kroppen, hormonerna och immunsystemet?

Men det är inte så lätt att få pengar till att studera sambanden mellan musik och hälsa. Forskningen på det här området fortskrider därför ganska långsamt, konstaterar Töres Theorell.

För att bidra till att sprida den kunskap som finns på området har han skrivit boken ”Noter – om musik och hälsa” som utkommer i morgon. Den bygger på egna personliga erfarenheter av musik och på hans forskning om stress.

I nio kapitel berättar Töres Theorell om vad som händer när man sjunger, om musikens roll under barnens uppväxt och om tonernas betydelse i det sociala samspelet – och så resonerar han om sambanden mellan stress och musik.

–Jag tror att musik har en positiv betydelse för vår hälsa. Men alla tycker inte om att sjunga eller att lyssna på musik. Om de tvingas gå på en konsert tror jag inte det har vare sig några positiva fysiologiska eller positiva psykologiska effekter.

Faktum är dock att aldrig tidigare i mänsklighetens historia har det spelats så mycket musik som i dag. Överallt – både i hemmen och på offentliga platser – hör vi musik. Radio eller cd-spelaren är påslagen, och på bussar och i tunnelbanan sitter många med hörlurar i öronen.

Musik har alltid haft en stor plats i människans liv. Till och med neandertalarna – våra förhistoriska släktingar – tillverkade för 50.000 år sedan flöjter av ben.

Men mår vi bättre om vi sjunger, spelar något instrument, går på en konsert eller lyssnar på en cd med favoritartisten? Många tänker nog att musik gör oss avslappnade och lugna – och därmed kanske friskare. Men vi använder också musik för att bli piggare när vi är trötta. Och terapeutiskt kan den nyttjas för att stärka de känslor – exempelvis ilska, sorg, nedstämdhet – vi behöver få utlopp för.

Tidigare minnen har stor betydelse för hur musiken påverkar oss, säger Töres Theorell. Han nämner att musikupplevelser kan leda till såväl nedvarvning som till dess fysiologiska motsats, det vill säga kraftiga stressreaktioner.

Under årtusenden har musik använts för att hetsa och ”stressa” soldater inför en strid – och skapa skräck hos fienden. Töres Theorell berättar om när hans familj var på en konsert där en afrikansk dansgrupp framförde flera urgamla danser till suggestiv musik.

De vuxna tittade och lyssnade intresserat, men den treårige sonen blev däremot mycket rädd. Han reagerade med den känsla som danserna ursprungligen var avsedda att väcka, nämligen rädsla.

– Jag som var vuxen hade lärt mig att se på framförandet som en intressant kulturyttring, även om det handlade om krigardanser.

I sin nya bok redovisar Töres Theo­rell både tidigare och modern forskning om kopplingen mellan musik och hälsa.

Vad händer egentligen i kroppen när man sjunger? Frågan besvaras med bland annat hänvisning till ett försök med åtta professionella sångare och lika många amatörer.
Resultatet efter testet visade att samtliga deltagare blev både mer avspända och energiska efter att ha deltagit i en sånglektion. En liknande studie bland körer visade att medlemmarna upplevde glädje och avspänning under repetitionerna.

– Det råder en allmän missuppfattning att avspänning är detsamma som att bli trött. Men det behöver inte alls vara så.

Försöken visar att musik både stimulerar vissa positiva stresshormoner och bidrar till ökad produktion av hormonet oxytycin, som skapar ”lugn och ro” i kroppen.

Under senare år har det talats om ”Mozarteffekten”, att intelligensutvecklingen och den matematiska förmågan ökar om barn och studenter lyssnar på klassisk musik.

– Givetvis är detta en viktig diskussion. Men för mig är de emotionella, känslomässiga, effekterna av tidig musikträning minst lika betydelsefulla.

Emotionerna är människans drivkrafter, påminner Töres Theo­rell. Den som inte kan tolka sina egna och andras känslor löper större risk att bli förvirrad i besvärliga situationer och att feltolka omgivningens signaler. Och det gäller oavsett om det handlar om ilska, rädsla, ledsamhet eller glädje.

– Jag är övertygad om att musiken hjälper barn i sin känslomässiga träning. Kanske gäller det även oss vuxna.

– Men oavsett om musik minskar stressen, gör oss klokare, friskare och mer emotionella så är njutningen att få uppleva en fantastisk konsert eller själv ha möjlighet att sjunga eller spela det allra viktigaste.

”Noter – om musik och hälsa” ges ut av Karolinska Institutet University Press.