Le och bli gladare!

Det är lättare att vara lycklig än vi tror. Det finns numera mycket forskning om vad som gör oss lyckliga och det är egentligen ganska så enkelt. Vi blir lyckliga av att göra snälla saker, över att vara tacksamma för det vi har, lära oss förlåta och av att göra saker som är bra för vår kropp. Kroppen påverkar också våra känslor, om vi ler när vi är ledsna eller arga så luras hjärnan till sist att tro att vi är glada och så blir vi det! Är vi stressade eller nervösa kan vi röra oss extremt långsamt för att bli lugna. Gör vi saker vi blir glada av, så blir vi glada.

I DN berättar psykologen Anna Kåver om hur vi kan påverka våra känslor och om forskningen inom positiv psykologi. Intressant och bra läsning, med många bra och enkla tips. Så här två dagar innan lönen kan man ju också påminna sig om att man inte blir det minsta lycklig av att konsumera! Det visar den mesta forskningen. Möjligen kan du få en kort glädjekick av shopping, men den går över väldigt fort och du måste fylla på igen, och igen, och igen…

Ett enkelt tips är att ta reda på vad som väcker glada känslor i dig, och så gör du det! Det kan räcka med att spela en låt som du blir glad av eller titta på en vacker blomma!

”Fånga allt som gör dig glad”

Psykologen och kbt-terapeuten Anna Kåver blir lycklig av rosor.

– När man vet vad man känner och varför, kan man njuta mer, säger psykoterapeuten Anna Kåver.

Att vara känslosam är inget svaghetstecken. Tvärtom är det bra att vara känslig. För känslor är ingen onödig biprodukt som gör oss ineffektiva och irrationella. Känslorna gör oss kreativa, ger oss drivkraft och skapar vår upplevelse av identitet.

I själva verket är de den mänskliga gps som hjälper oss att läsa de sociala koderna och navigera klokt i livet.

Men man behöver inte bli offer för sina känslor. De går faktiskt att styra. Det går att träna sig att till exempel söka efter glädje. Och det går att göra om rädslor till utmaningar och ilska till en konstruktiv kraft. Sätten att ta kommandot över sina känslor är flera. Ett är att använda kroppen. Men först måste vi lära oss att identifiera våra känslor och förstå vad de vill säga oss.

Om detta handlar psykologen Anna Kåvers nya bok, ”Himmel, helvete och allt däremellan”, som kommer ut i dagarna.

– När man vet vad man känner och varför, kan man njuta mer och få ett enklare och samtidigt mycket roligare och mer spännande liv, säger Anna Kåver.

Glädje, kärlek, sorg, nyfikenhet, rädsla, ilska, skam och stolthet är de åtta grundläggande känslor som vi alla har. Men vissa känslor maskerar lätt andra – marktäckare kallar Anna Kåver dem. Och de komplicerar känslolivet. Marktäckarna, som ofta är inlärda, döljer och tar över den ursprungliga känslan på ett sätt som gör upplevelsen otydlig. Uppväxt och omgivning har lärt oss vad som är acceptabelt att visa. Så vissa styr över ilskan i ledsenhet och börjar gråta när de blir arga, andra visar ilska när de blir rädda. Ilska är den vanligaste marktäckaren.

– Under ilskan finner man ofta sorg och rädsla. Men är du till exempel flygrädd och måste flyga så är det en bättre strategi att identifiera rädslan, acceptera och försöka hantera den, än att bli tvär och taggig mot flygpersonalen. Om vi ska kunna få den hjälp och tröst vi vill ha och kunna agera klokt måste vi veta vad vi egentligen känner och kunna uttrycka de känslorna så att andra förstår oss.

I över trettio år har Anna Kåver arbetat som psykoterapeut, särskilt med självmordsnära unga kvinnor som skadar sig själva. Hon har arbetat mycket med kognitiv beteendeterapi, kbt, med vars hjälp man försöker bryta destruktiva mönster.

– En del säger att de skulle vilja bli fria från sina känslor. De upplever sig maktlösa och tror att känslorna inte går att göra något åt. Men så är det inte, man måste bara lära sig reglera dem.

Ett sätt är att göra sig uppmärksam på hur olika känslor känns i kroppen och vilka situationer som triggar i gång dem.

– Vad gör dig arg, ledsen, rädd eller glad?

Lista de egna vanligaste känslotriggarna, föreslår Anna Kåver.

– Det ger en beredskap. Ska man kunna navigera klokt måste man ha kartan klar för sig.

Fokusera på glädjetriggarna, manar hon också.

– Glädje är en så flyktig känsla. Därför är det så otroligt viktigt att vi utvecklar långa känslotentakler för att fånga upp allt som gör oss glada.

Det kan låta självklart, men är inte så lätt. Och det beror på att de negativa känslorna – framför allt rädsla och ilska, men också sorg och skam – tycks ha förkörsrätt i vår hjärna. Att vi hela tiden snabbt måste kunna upptäcka och avvärja brister och faror, verkliga eller upplevda, gör att det går långsammare för oss att identifiera möjliga källor till glädje och njutning.

Förklaringen är att det reaktionsmönster vi bär med oss en gång utformades för grott- och samlarliv. Det som var viktigt då var att på ett tidigt stadium upptäcka hot. Och systemet kopplas på väldigt snabbt. Vår hjärna är helt enkelt inte anpassad för att ta emot ett ”tillfredställt” tillstånd, menar Anna Kåver.

– Den söker hela tiden bristtillstånd.

Vilket kan vara en förklaring, tror hon, till att vi i västvärlden, som har de flesta basala behov tillfredsställda och ofta lever i överflöd, ändå är så olyckliga som vi faktiskt är.

– Vi äter och dricker oss sönder och samman, blir deprimerade och konsumerar psykofarmaka i oanade mängder.

Hjärnan tycks fortfarande vara inställd på att arbeta efter principen ”sök efter mer av något” (mat) samt för att pejla och tackla faror och hot (säkerhet), hur välnärda och trygga vi än är.

– Hjärnbanorna för de sökmekanismer som ska minska ett bristtillstånd eller avvärja ett hot är så väl uppkörda att de närmast är att betrakta som breda sexfiliga motorvägar, jämfört med de små skogsstigar som finns för nöjdhet och tillfredsställelse.

Det här utnyttjas förstås av marknadskrafterna som öser reklam över oss. Reklam som betonar bristerna i vår tillvaro – brist på skönhet, brist på nya bilar och tjusiga hus. Men det går helt enkelt inte att konsumera sig fram till lycka, visar forskning inom den så kallade positiva psykologin, ett helt nytt område inom den psykologiska forskningen. Vi vänjer oss vid nya saker. När vi levt med det nya ett tag känner vi mättnad, vi tycker att något saknas och hjärnan börjar söka efter mer.

Enligt lyckoforskarna är det i stället genom olika former av medkänsla som vi kan odla vår lycka – genom att uttrycka tacksamhet, göra snälla saker, lära oss att förlåta och ta hand om vår kropp. Vare sig pengar, konsumtion eller status är förknippade med lycka, enligt de studier som gjorts. Det är däremot förmågan att vara generös, förnöjsam och omtänksam mot andra.

– När vi är generösa aktiveras njutningscentrum i hjärnan. Därför är de här förmågorna så oerhört viktiga att utveckla.

Positiva känslor har en tendens att smitta av sig och goda känslocirklar ska vi förstås hålla vid liv. Negativa cirklar däremot ska vi försöka bryta så fort som möjligt.

Men hur gör man det, om man nu är stressad, orolig och ångestfylld?

Använd kroppen och sinnesintrycken, föreslår Anna Kåver.

– I vår kropp har vi ett otroligt redskap att ta till. Vi vet ju att känslorna påverkar kroppen. Men det kan också fungera åt andra hållet, bakvänt. Kroppen kan tala tillbaka till oss, och påverka känslorna på ett sätt som vi inte är riktigt klara över ännu.

Är man arg eller orolig kan man till exempel prova en stunds halvleende, föreslår hon. Bara en liten dragning uppåt i musklerna kring mungiporna.

– Det kan låta oerhört flummigt, men det fungerar faktiskt. Det innebär inte att du plötsligt tycker att livet är underbart, men något aktiveras i hjärnans känslo-minnes-bibliotek, och man blir lite lugnare och mer optimistisk, efter en stund. På samma sätt kan man prova att röra sig i extremt långsamt om man är nervös, det ger också signaler om lugn och gör att hjärnans ”hot-program” kopplas ned. Man agerar som om man vore lugn och genom härmandet skapar man den känsla man vill ha.

Är man mitt uppe i en storkris, som man inte kan göra något åt, är allt som gör att man kan koncentrera sig på sina sinnesintryck bra.

– Det kan handla om triviala saker, som att ta en dusch, lukta på en blomma, smörja in sig med nån kräm, gå på massage.

Det löser inte krisen, men gör att man vinner tid, så att man kan hantera den längre fram.

Själv beskriver sig Anna Kåver som en stillsam och litet inåtvänd person, som har lika lätt att känna sorg och ledsenhet som glädje.

– Men i hela mitt yrkesliv har jag jobbat med människor som mår dåligt, som sökt hjälp för stora lidanden, så det är klart att jag fått träna mig själv i att hantera de känslorna och att söka efter glädje.

Och vad gör dig glad?

– Å, det är mycket! Att träffa min familj, mina syskon och mina vänner. Jag blir glad av vackra miljöer, av att vandra i Visby och längs stränderna på Gotland. Jag blir glad av positiva människor, roliga filmer, av att lyssna på musik, läsa bra böcker och av att bli bjuden på middag. Och jag blir glad av att odla rosor, det är mitt senaste projekt.