Acceptera ensamheten, låt den vara en tid då du tar reda på vad du vill, vad du tycker om och vad du gillar att göra. En tid att finna sig själv. Många har kommenterat vad du kan göra med din ensamhet. Karin som varit ensam med sina barn under uppväxten skriver att hon nu är glad över sina svåra år – hon har blivit stark och uppskattar sig själv mer.
Jenna tvingade sig själv att träffa folk och ta sig ut, även om det tog emot. Och nu har hon ett socialt liv som hon trivs med och en särbo.
Jag tror att en av de största svårigheterna med att vara ensam är vår inställning till ensamheten. Det är något skamligt med att leva själv. Visst håller det på att förändras, men bilden av den ensamma och utstötta lever kvar hos många. Detta trots att så många lever själva idag. Det viktigaste är väl ändå att kunna känna att man är värdefull, oavsett om man har en partner eller inte.
Lämna ett svar